De “nya” utsläppsnivåer som Villeroy & Boch hänvisar till i sin överklagan. Det är genomsnittliga värden av prover tagna juli till september 2019. Här jämförs de med gränsvärden i kommunens policy (vit pil).
I Villeroy & Bochs överklagan av kommunens föreläggande om rening erkänner man att nivåerna tidigare har varit höga, men menar att det beror på att förorenat och ”ovidkommande vatten” från området runt deponin har läckt in i lakvattenledningen. Ledningen tätades i juli och tio prover som togs i juli, augusti och september visar lägre nivåer. Dessa presenteras som “de nya värdena”.
Men mängden metaller i lakvatten varierar alltid kraftigt beroende på många faktorer, både externa och inne i deponin. Prover av detta slag är ögonblicksbilder. Tio mätningar under en kort period säger inte mycket, det krävs mätserier på ett par år för att kunna dra några slutsatser, vilket även COWI anser.
Även tidigare mätserier visar värden som har varit ganska konstanta för att några månader senare sticka iväg flera hundra procent. De lägre värden som uppmättes i somras kan vara tillfälliga.
Kommunen ifrågasätter V&B:s förklaring och menar att det är ”oklart huruvida hålen i lakvattenledningen verkligen har påverkat det utgående flödet, samt när hålen uppstod” och tillägger att ”lakvattenröret troligen aldrig varit i det skick som krävs”.
I bästa fall stämmer bolagets antaganden och teorier. I så fall har nivåerna av metaller i lakvattnet minskat, de är inte längre skyhöga – bara höga.
Även de ”nya värdena” ligger betydligt över policyns krav. Det gäller i stort sett samma ämnen som tidigare: kadmium, zink och nickel.
Nickel ligger fortfarande cirka tre gånger över gränsvärdet, liksom fosfor. Kadmium ligger cirka 50 procent över policyn medan zink ligger cirka 40 procent högre. Nivån för kvicksilver är osäker eftersom policyns gränsvärde (0,03 ug/liter) ligger under den känslighet som V&B använder i sina analyser (0,1 ug/liter).
Men huvudpoängen är ändå att EU:s vattendirektiv inte tillåter några utsläpp alls av arsenik, bly, kadmium och zink eftersom Farstaviken redan är kraftigt förorrenade av dessa metaller. Noll är det enda tillåtna.
Svaret på frågan i rubriken är alltså: Osäkert, och det kan ta år innan vi vet. Men även om det stämmer är minskningen långt ifrån tillräcklig. De flesta ämne ska uppfylla högre krav och för arsenik, bly, kadmium och zink gäller noll.
Intro till Villeroy & Bochs överklagan: Hur resonerar de?
Argument 2: Lakvattnet innehåller mindre gifter än andra lakvatten
Argument 3: Lakvattnet är mindre farligt än dricksvatten
Argument 4: Kraven är orimliga
Argument 5: Dagvattenpolicyn är inte relevant
Argument 6: ”Miljön” tål utsläppen