60 000 liter om dagen

Badkar2 mindre graf.jpg

I genomsnitt rinner det ut över 60 000 liter giftigt vatten om dagen till Farstaviken från röret. Det motsvarar 300 fyllda badkar om dagen med vatten som innehåller mycket höga halter av tungmetaller.

Vad som ska göras åt det har utretts sedan 1986. Då menade länsstyrelsen att det skulle utredas om inte vattnet från tippen behövde renas. Frågan utreddes av Gustavsberg AB, men någon rening blev det inte. 2008 förelade länsstyrelsen att vattnet skulle renas senast 2013, men först skulle det utredas hur det skulle gå till. 2013 fanns fortfarande ingen rening – det behövde utredas hur övertäckningen av tippen påverkade lakvattnet. Och nu, 2018, ska det utredas hur övertäckningen av den sista delen av tippen – expansionstomten – påverkar lakvattnet.

Det är hög tid att kommunen sätter ner foten och säger åt Villeroy & Boch att det är stopp. Om inte vattnet är rent den 1 oktober så stänger vi röret.

Baserat på de lägsta uppskattningarna i lakvattenutredning av Faveo 2015. De högsta uppskattningarna är tre gånger så höga. Till detta kommer dessutom förorenat vatten från andra källor, men mängderna är okända.

Så förorenat är vattnet i röret

Problemet med vattnet som rinner ut ur Villeroy & Bochs rör i Farstaviken är ju innehållet av föroreningar, främst tungmetaller. Det blir ofta fokus på lakvattnet från bolagets soptipp, men röret transporterar även förorenat vatten från andra håll: en bergkross, en bussparkering, en transformatorstation, någon kvadratkilometer mer eller mindre förorenad mark osv.

Faktum är att vid de senaste publicerade mätningarna från rörets mynning vid viken kom det ut tre gånger så mycket bly och 33 gånger mer koppar än vad som uppmättes i lakvattnet. Så tippen är nog inte det enda problemet.

Men hur förorenat är vattnet från röret? Stängröret.se har jämfört halterna av de fem vanligaste tungmetallerna i det vatten som kom ut ur röret 2014 och halterna i oförorenade sjöar och vattendrag i regionen. Den visar att vattnet som rinner ut i Farstaviken innehåller mellan 30 och 300 gånger mer tungmetaller än vad som förekommer naturligt.

Ändå vill inte Värmdö kommun införa gränser för hur mycket som får släppas ut.

Jämförelse mellan tungmetaller i oförorenade sjöar och vattendrag (SLU) och halterna i det vatten som släpps ut i Farstaviken (Faveo). Obs: skalan är logaritmisk, stapeln längst till höger är egentligen tio gånger högre än stapeln längst till vänste…

Jämförelse mellan tungmetaller i oförorenade sjöar och vattendrag (SLU) och halterna i det vatten som släpps ut i Farstaviken (Faveo). Obs: skalan är logaritmisk, stapeln längst till höger är egentligen tio gånger högre än stapeln längst till vänster.

Värmdö kommun fortsätter att ducka ansvaret

IMG_8133.jpg

Idag publicerade Värmdö kommun en kommentar om utsläppen av giftigt vatten till Farstaviken på sin hemsida. Den som hoppas på svar om kommunen tänker stoppa utsläppet blir besviken – kommentaren innehåller samma icke-svar som tidigare har lämnats av allianspartierna.

Istället för att besvara frågan uppehåller sig kommunen vid att i positiva ordalag beskriva vad som händer vid soptippen, som enligt kommunen ska ha en "färdig rening" av det lakvatten som släpps ut senast år 2019. Problemet med detta beslut har beskrivits mer än en gång på denna sida, bland annat här (scrolla ner till "Föreläggandet").

Vad vi väntar på är svar om kommunen kommer att ställa krav på det giftiga vatten som rinner ut ur röret till Farstaviken. Det är en helt annan fråga – och hög tid att besvara den.

Jag har en fråga, Lars-Erik Alversjö!

Foto: Moderaterna

Foto: Moderaterna

På kommunfullmäktige (kommunens "riksdag") den 21 mars ska allmänheten få svar på sina frågor till kommunens politiker. Alla kan skicka in en fråga senast den 14 mars och den kommer att besvaras på mötet, mellan kl 18 och 18:45, om frågeställaren är på plats.

Jag har en fråga till Lars-Erik Alversjö, ordförande i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.

"Det släpps ut giftigt vatten i Farstaviken genom ett rör som ägs av Villeroy & Boch. Det jag vill veta är: kommer Värmdö kommun att sätta tydliga gränsvärden för hur mycket tungmetaller och andra gifter som får släppas ut till Farstaviken genom röret?

Jag har ställt frågan förr men inte fått något svar. På kommunfullmäktigemötet vill jag inte höra en gång till om hur komplicerad situationen är vid tippen, vilka utredningar som görs, spekulation om varifrån vattnet kommer – och absolut inte – hur arbetet med övertäckningen av tippen går. Jag vet redan allt det där. Jag vill bara ha svar på frågan."

Exakt vad ska vara klart 2019?

IMG_8126.jpg

Idag skriver Nacka Värmdö Posten, NVP, om utsläppen av lakvatten från Villeroy & Bochs tipp till Farstaviken. Tyvärr verkar Lars-Erik Alversjö, som är ordförande i Värmdö kommuns bygg-, miljö- och hälsonämnd – det organ inom kommunen som hanterar den här frågan, inte förstå att kommunen kan ställa krav på det vatten som släpps ut. Istället fortsätter han att ducka och prata om hur komplicerat allt är.

"2019 ska allt vara klart" säger han utan att precisera exakt vad som ska vara klart. Kommer kommunen att ställa krav på gränsvärden i det vatten som släpps ut till Farstaviken? Vi får leva i okunnighet ett tag till. Skriv gärna ett brev till honom och fråga!

Bengt berättar

Enligt Vattenmyndigheten är det fastställt att utsläppet från Villeroy & Bochs soptipp har "betydande påverkan" på Farstavikens och Baggensfjärdens "vattenkvalitet med avseende på miljögifter."

Men Gustavsberg AB menar att vattnet är harmlöst eftersom det avfall som fabriken har lagt där inte kan skada "människor eller landlevande djur" (hur det är med det marina livet förbigås med tystnad) och att de sopor som samhället la där på 40-, 50- och 60-talen inte var så giftiga.

Bengt Berglund, som var anställd på fabriken mellan 1960 och 1982, kan berätta om hur det var på tippen på den tiden.

Lakvatten och dagvatten

IMG_8830.jpg

Det har kommit frågor om Värmdö kommuns dagvattenpolicy kan användas för att ställa krav på lakvatten, det är ju olika saker. Dagvatten är det vatten som samlas i diken och liknande, medan lakvatten är vatten som har runnit igenom soptippen. Men ur miljöns och Farstavikens synpunkt gör det ingen skillnad varifrån vattnet kommer – vatten som vatten. Eller snarare: gift som gift.

Kommunens dagvattenpolicy anger riktvärden för hur höga halter av vissa tungmetaller som får finnas i det vatten som släpps ut till "recipienter", alltså vattendrag, sjöar, vikar och så vidare. Riktvärdena har satts utifrån hur mycket metaller och andra gifter som recipienterna tål, i det här fallet Farstaviken.

Eller som det står i policyn: "I Värmdö kommun är det i första hand recipienten eller den mottagande markens känslighet som avgör hur dagvattenhanteringen ska se ut."

Det är ju knappast så att viken, fisken, fåglarna och vi som badar där tål mer gift om det kommer från soptippen än om det kommer från dagvattnet.

Vattenmyndigheten har beslutat om så kallade miljökvalitetsmål för alla vattendrag i Sverige. År 2015 skulle alla vattendrag uppfylla god ekologisk och kemisk status. Farstaviken är mycket långt från detta och om inte utsläppen stoppas och viken på något sätt saneras kommer det inte att hända någonsin. Faktum är att även Baggensfjärden är långt ifrån målet, bland annat på grund av läckage från Farstaviken och utsläpp från Villeroy & Bochs rör.

Så även om riktvärdena i dagvattenpolicyn formellt bara gäller för dagvatten bör de ses som riktlinjer för alla utsläpp av vatten. Att tillåta mer gifter från en soptipp än från andra källor är bara oansvarigt och ologiskt.